Athlete swimming freestyle on blue background, underwater view

Vad är ångest?

Med ångest menas olika varianter av rädsla. Det kan vara en stark nervositet som inte går över eller inte går att relatera till situationen du befinner dig i eller så kan det vara en intensiv panikkänsla. Då man har ångest reagerar kroppens system precis som vid rädsla: adrenalin frisätts, hjärtfrekvensen ökar och man kan bli orolig i magen och svettas.

Vid en panikattack är kroppens reaktioner på rädsla fullt påslagna. Det är precis som när man gör sig beredd att springa från en fara. Eftersom du kanske inte kan göra det där och då, du kanske sitter på bussen eller i soffan hos en bekant, så blir det mycket obehagligt.

Andra vanliga ångestsjukdomar är social fobi och generaliserat ångestsyndrom. Social fobi innebär att vissa sociala situationer ger ångest, till exempel att hålla föredrag, sitta på möte eller äta bland andra människor. Tankarna handlar om att göra bort sig på olika sätt, till exempel darra på rösten, rodna eller tappa tråden. Ofta har man ångest redan innan och börjar undvika sådana situationer.

Generaliserat ångestsyndrom, GAD, är då man är mycket orolig för att katastrofala saker ska hända en själv eller andra. Till exempel kan du bli ångestfylld av att höra en siren på avstånd, det är svårt att släppa tanken på att det kanske var en svår olycka och att någon du bryr sig om har råkat illa ut. Även om du rationellt förstår att risken är mycket liten kan du inte låta bli att ringa och kolla, lyssna på nyheterna och så vidare.

Varför drabbas man?

Vid paniksyndrom uppstår en koppling mellan signaler från kroppen, oroliga tankar om att få en panikattack och ängslan över vissa situationer som tidigare utlöst panikattacker. Vid social fobi har man ofta varit i en situation där man blivit nervös och upplevt att andra märkt det.

Gemensamt för de olika ångestsyndromen är att man försöker förebygga eller undvika det som är ångestfyllt. Du kanske till exempel slutar att åka tunnelbana eller undviker en utbildning där muntlig presentation ingår. Du kan också ägna dig åt säkerhetsbeteenden, det vill säga sådant du gör för säkerhets skull. Säkerhetsbeteenden kan vara att inte åka tunnelbana själv, att inte gå till affären då det är mycket folk ute eller att ta en ångestdämpande tablett innan du går bort på middag.

Undvikande och säkerhetsbeteenden lindrar i stunden men innebär på lång sikt att man blir ännu räddare och får ännu mer katastroftankar.

Symtom

Vanliga symtom är katastroftankar, svettningar, hjärtklappning, en känsla av att luften inte räcker till, kanske domningar i fingrar, läppar eller kinder. Om man inte är van vid panikattacker är det vanligt att uppleva det som om något är allvarligt fel. Man kan tro att man är på väg att få en hjärtinfarkt, svimma eller bli galen. Det händer förstås inte, men det kan vara svårt att hålla sig lugn när kroppens signaler är så alarmerande. Efter 10–15 minuter minskar symtomen i styrka.

När ska du söka vård?

Om du har ångestbesvär som hindrar dig från att ha en bra vardag, gå en utbildning eller ha fritidsintressen bör du söka hjälp. Du kan börja med att söka hjälp på vårdcentralen, annars en psykiatrisk mottagning.

Vid ångestsyndrom är psykoterapi mer effektivt än medicinering. Det finns flera verksamma metoder, mest studerat är KBT. Behandlingen handlar om att få god kunskap om ångestsyndrom, att sätta upp mål för vad man vill kunna klara samt att arbeta bort undvikanden och säkerhetsbeteenden.

Att göra själv för att förebygga

Läs på om ångestsyndrom. Det kan vara en god hjälp att känna igen sig och få förklaringar på det som händer i hjärnan och i kroppen.
Försök att motstå lusten att undvika situationer. Ifrågasätt dina katastroftankar och utmana dem genom att göra det som känns svårt.
Du kan prova ”tillämpad avslappning” för att ha ett verktyg att lugna kroppens reaktioner.

Vad är ångest?

Varför drabbas man?

Symtom

När ska du söka vård?

Att göra själv för att förebygga

NOMINERINGAR & PRISER

Aldrig Ensam

VISA DITT STÖD

KONTAKT

FÖLJ OSS