Vad är ätstörningar?
Det finns flera slags ätstörningar men de har gemensamt att man har en förändrad uppfattning om sin egen kropp och mycket jobbiga tankar om vikt, mat och motion. Tankar, känslor och beteenden kopplade till detta tar över tillvaron. Man känner sig nöjd när man gått ner i vikt och får ångest om man ätit mer än man tänkt. Relationen till mat och själva ätandet förändras.
Anorexi karakteriseras av självsvält, överdriven motion och viktnedgång. En del blir mycket sjuka och anorexi kan leda till dödsfall om det inte behandlas. Det är också vanligt att man inte klarar att studera, ha ett normalt socialt liv och att man får rubbningar i flera av kroppens funktioner.
Vid bulimi växlar man mellan att svälta sig och att hetsäta. Hetsätning är då man äter så stora mängder att man får mycket ont i magen eller kräks. En del framkallar kräkning för att bli av med maten. Ibland övergår anorexi i bulimi.
Ortorexi är då man är mycket upptagen av att få en muskulös kropp. Här är kroppsfixering, träning och kosthållning så extrem att man inte kan fungera normalt och må bra.
Varför drabbas man?
Både biologiska och psykologiska faktorer bidrar till att man drabbas av ätstörning. Anorexi är vanligare hos personer med hög grad av perfektionism. Det börjar ofta ganska oskyldigt, till exempel med att personen börjar banta och blir alltmer fixerad vid mat, vikt, motion och kroppens förändringar. För många blir den stora upptagenheten av kropp, vikt, mat och motion ett slags flykt från andra saker som är oroande eller ledsamma i livet.
Symtom
Anorexi kännetecknas av en överdriven bantning och snabba förändringar i vikt. Tankar, känslor och beteenden kretsar kring mat eller att ”bränna kalorier”. Man döljer för andra hur mycket man äter, undviker ofta att äta tillsammans med andra och fuskar för att andra inte ska se. Ibland ägnar man sig åt överdriven träning, både med långa pass och hög frekvens. Man kan bli mycket upptagen av kroppsform, att spegla sig och väga sig.
Vid bulimi kan man framkalla kräkningar efter måltiderna och även använda laxermedel. Man kan också ha en överdriven uppmärksamhet på vad maten innehåller, det är inte ovanligt att man är ovillig att äta sådant som andra tillagat för att man inte vet hur mycket olja, smör eller grädde som använts.
Orsaken kan vara en underliggande oro, ångest eller depressivitet. Självskada förekommer och även självmordstankar.
När ska du söka vård?
Om du tror att du har en ätstörning ska du söka psykiatrisk vård, själv eller med hjälp av närstående. Det finns speciella ätstörningsmottagningar. De har olika varianter av behandlingsprogram beroende på vilken problematik du har. Gemensamt är behandlingarna syftar till att få mer rimliga kostvanor, att arbeta med den förvrängda kroppsuppfattningen och hitta andra sätt att hantera ångest.