Athlete swimming freestyle on blue background, underwater view

Vad är en depression?

Det finns många tillfällen i livet när det är naturligt att känna sig nedstämd, ledsen eller håglös. Vårt humör påverkas av hur vi har det och av det vi är med om. Men den som drabbats av depression är konstant nedstämd under mer än två veckor. Nedstämdheten påverkar allt i livet och du kan inte längre uppskatta det du annars mår bra av. En del känner sig ledsna, andra känner mest oro, irritation, frustration och rastlöshet. Det är vanligt att man har svårt att somna eller att man vaknar tidigt. Aptiten förändras, du äter kanske mindre eller mer än normalt. Ofta får du också minskad energi och koncentrationssvårigheter och du känner obehag för att fatta beslut.

Alla som har en depression påverkas i sitt sätt att se på sig själv och omgivningen. Självkänslan blir lägre, man känner sig mer obekväm tillsammans med andra och framtiden känns mörk. Ofta drar man sig undan från andra, känner sig dålig, skamsen och värdelös. Man kan uppleva känslor av meningslöshet och hopplöshet, för många kan dessa övergå i självmordstankar.

Varför drabbas man?

Depression kan ibland kopplas till särskilda livshändelser eller livskriser. Depression kan också bero på stress som pågått under lång tid. När påfrestningar och/eller stress överstiger förmågan att hantera dem kan man få en depression. Sårbarhet för depression kan vara både genetiska faktorer och psykologiska. Risken för depression ökar om du har andra sjukdomar, till exempel missbruk.

När ska du söka vård?

Om du misstänker att du är deprimerad ska du söka vård, till exempel på din vårdcentral. Allmänläkare är vana att diagnosticera och prata om depression. Där kan du få läkemedelsbehandling men ofta finns också samtalsbehandling hos samtalsterapeut/psykolog. En del vårdcentraler har gruppbehandlingar. Om du får akuta självmordstankar ska du omgående berätta det för någon, det kan vara någon bland vårdpersonalen, en närstående, en vän eller arbetskamrat. Du kan också söka hjälp på din lokala psykiatriska mottagning eller en psykiatrisk akut/jourverksamhet. Vid mild depression rekommenderas i första hand psykoterapi. Vid måttlig depression bör man få psykoterapi eller psykoterapi och medicin. Vid djup depression brukar ofta medicin behövas. Både kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi är effektiva vid depression. Men det är viktigare att du trivs bra med din terapeut än vilken metod som används.

Att göra själv för att förebygga

Här är några saker som kan minska risken för depression när du är i riskzonen och som du även kan göra för att motverka depressionen samtidigt som du får behandling:

Motion. Flera typer av motion, framför allt snabb promenad och jogging, har visat sig minska risken för att få depression och även minska depressiondjupet. Det gäller både om du motionerar ensam och tillsammans med andra. Minst 30 minuter, gärna 4 gånger per vecka.
Undvik alkohol. Alkohol påverkar det system i hjärnan som reglerar ångest på ett negativt sätt. Under berusningen kan man uppleva ångestlindring och avslappning men efteråt mår man sämre. Dessutom ökar risken för självmord markant om man dricker mycket alkohol eftersom man får svårare att tänka och känna klart och dessutom har minskad impulskontroll.
Håll kontakten med omgivningen. Vid depression är det vanligt att man instinktivt drar sig undan. Tyvärr så får de förvridna tankarna om att man skulle vara dålig, svag, jobbig eller värdelös fritt utrymme att växa om man isolerar sig. Om du, trots att det tar emot, ändå umgås med andra får du en spegling av hur du egentligen är. En omtyckt och viktig vän, bror, hustru, arbetskamrat med mera.
Sänk kraven. Om depressionen delvis är kopplad till att du känner höga krav på dig är det en god idé att göra en lista och börja prioritera. Här kan det vara bra att ta hjälp av någon annan. Om det känns som om du har för många och för stora problem kan det göra stor skillnad om du faktiskt analyserar situationen och delar upp problemen i akuta och mindre akuta problem, problem med allvarliga konsekvenser och problem med mindre allvarliga konsekvenser.
Välj lustfyllda saker även om lusten saknas. Eftersom depression sänker både lusten att göra saker och förmågan att uppskatta dem kan man snabbt bli mycket passiv och apatisk. Det kan göra stor skillnad att ”gå emot känslan” och trots allt göra sådant du normalt gillar. Även om exempelvis teaterbesöket känns mindre lockande än vanligt så är det troligen bättre att gå än att avstå.
Kropp och Hygien. Att hålla igång basala saker som en god hygien, rena kläder, ”riktig” mat kan vara svårt. Men det är symboliskt viktigt att behandla sig själv väl.
Fortsätt medicinera. Om du får medicin för depression är det viktigt att du inte slutar med den i förtid. Det tar ett tag innan du är så återställd att risken för återfall minskar. Det är läkarens uppgift att tillsammans med dig göra en plan. Om du mår bättre bör du boka en läkartid för att planera hur och när du ska upphöra med medicineringen. Dels för att veta hur du ska göra för att undvika att bli dålig igen, dels för att ha en plan för hur ni kan utvärdera förändringen när du har slutat med medicinen.

Vad är en depression?

Varför drabbas man?

När ska du söka vård?

Att göra själv för att förebygga

NOMINERINGAR & PRISER

Aldrig Ensam

VISA DITT STÖD

KONTAKT

FÖLJ OSS