Vad är stress?

Stress är kroppens och hjärnans sätt att snabbt göra oss beredda att möta en farlig eller utmanande situation. Det är en uråldrig reaktion för att hantera fysiska hot och innebär att vi får en ökad fysiologisk- och psykologisk handlingsberedskap.

Problemet är att vi idag ställs inför helt nya typer av hot. Det är sällan vi möter björnar eller fiender med spjut. Våra hot är oftast ”tänkta hot” och stress som aktiveras av att ständigt hantera stora mängder information.

Hjärnan är dålig på att skilja mellan faktiska, fysiska hot, och tänkta hot. Rent fysiskt fungerar vår fysiska stressrespons på exakt samma sätt som när vi var stenåldersmänniskor.

Enkelt uttryckt är stress en form av beredskap. Det är kroppens och hjärnans sätt att reagera på en utmaning för att vi ska kunna göra vårt bästa. Stress i sig självt är en helt normal och nödvändig respons som finns hos alla djur och människor. Och stress är INTE en psykisk sjukdom. Stress är något som varierar i livet, från lite till mycket. Och hur stressad man än är så kan man inte ”bli galen” av stress.

Stress är en kombination av två faktorer:

• Vad som händer i världen runt dig
• Hur du förhåller dig till det som händer i världen runt dig.

Kortsiktig eller så kallad akut stress höjer tillfälligt ens förmåga att prestera optimalt. Både kroppen och sinnet är förberedda på att undanröja hotet. Kortsiktig stress kan uppstå vid exempelvis en olycka, när man hamnat i en knepig situation, när man måste springa till bussen eller när man ska hålla ett framförande. Den kortsiktiga stressen är inte farlig för kroppen. När hotet är undanröjt och situationen återställd kan man vila och kroppens funktioner återgår i balans.

Långvarig stress uppstår när stressreaktionen regelbundet blir triggad och när kroppen inte får tillräcklig vila och återhämtning. Den långvariga stressen är ofta mindre intensiv än den akuta stressen och upplevs inte alltid lika tydligt. Vid långvarig stress uppvisar kroppen negativa, långvariga och allvarliga symptom. Några exempel på effekter är minskad förmåga att bekämpa infektioner, försämrat minne, sömnproblem, viktförändringar, högt blodtryck m.m.

Vi människor är bra på att föreställa oss saker som skulle kunna hända; ”Tänk om jag blir sen till mötet”, ”Jag kommer inte hinna klart till deadline”. På samma sätt som vid ett faktiskt hot kan ett tänkt hot trigga igång stressreaktionen. Många av våra stressproblem idag beror mer på de tänkta hoten än de faktiska hoten. Det är svårare att avgöra när ett tänkt hot är undanröjt eftersom det sällan låter sig mätas på samma sätt som verkliga hot.

Varför drabbas man?

Det kan finnas många orsaker till att vi är stressade. Ibland har vi för mycket krav inom ett område i livet och ibland är det summan av krav inom fler olika områden som blir för stor. När kraven är större än man upplever sig ha resurser för att klara av, uppstår ofta en fysisk stressreaktion.

Symtom

Att stressa mycket och framförallt under lång tid samtidigt som vi missar att återhämta oss leder helt ofrånkomligt till att vi får symptom på stress. Symptomen är kroppens varningssignaler att den belastas för hårt just nu. Man kan dela in symtomen i saker som händer med vårt humör, med vårt tänkande, saker vi gör när vi är stressade & saker som händer i kroppen.

Kroppen: Orolig mage, huvudvärk, migrän, nackproblem, synbortfall, yrsel, tappar kontakt med kroppens signaler på trötthet, hunger, törst, smärta.

Tänkande: Virrigt, tänker oklart, svårt att släppa tankar på problem, svårigheter att prioritera, koncentrationssvårigheter, glömmer saker, tunnelseende, egoistisk, svårt att planera.

Humör: Oro, skuld, skam, känslomässigt utmattad, ledsen, nedstämd, irritation, ilska, gråt-attacker, sockersug, ångest.

Saker man gör: Grälar, kör över andra, äter mer/mindre, äter för snabbt, missbruk, drar sig undan, slutar lyssna, kontrollerar, sover mindre/mer, fumlig.

Att göra själv för att förebygga

Problemet vid stress är oftast bristen på återhämtning. När vi känner oss stressade skär vi ofta ner på sådant som avkoppling, motion och sådant som vi vet vi mår bra av. Men det är just i perioder av stress som det är extra viktigt med tid för att gå ned i varv och stärka kroppen och sinnet. En mycket viktig del för att kunna hantera stress är därför att se till att få tid för sådant som ger återhämtning.

Vad som ger återhämtning är många gånger individuellt, men motion och rörelse minskar stress och då är det är inte ansträngningsgraden i det du gör som är det viktiga, det viktiga är att du rör på dig då det har samma effekt ur ett återhämtningsperspektiv.

När ska du söka vård?

Vård för stressrelaterad ohälsa bör sökas om du märker att du har försämrad kapacitet i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden som beror på:

• Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
• Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
• Känslomässig labilitet eller irritabilitet
• Sömnstörning
• Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
• Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet
• Brist på energi

Om detta upplevts under minst två veckor kan du vara på väg in i utbrändhet/utmattningssyndrom. En start kan vara ett besök hos din vårdcentral eller husläkare.