Att vara närstående till någon med psykisk ohälsa

Närstående har en viktig roll för den som är drabbad av psykisk ohälsa, här är några värdefulla tips utifrån olika vanliga diagnoser.

Ångest

Se till att du är väl informerad om din närståendes sjukdom. Det är bra att ni har samma bild av problemet och vad som kan hjälpa. Undvik att hjälpa till med säkerhetsbeteenden. Lagom utmaning för din närstående minskar risken att tillståndet förvärras.

Depression

Närstående har en viktig roll för den som är deprimerad. Till att börja med kan det vara omgivningen som först förstår att det rör sig om depression, att personen är förändrad på flera sätt. Som anhörig är det viktigt att visa att du står ut med att personen mår dåligt, men att du också vill hjälpa till. Att peppa den som mår dåligt att söka vård, men att också vara tillgänglig för att prata eller umgås.

En deprimerad person som håller sig undan och blir alltmer passiv kan behöva ”dras med” på saker för att bryta detta. Det är en balansgång som kan vara svår att insistera på, utan att tvinga sig på personen. Du bör alltid fråga om hopplöshet, tankar om döden och självmordstankar. Du kan också själv söka hjälp för att få mer information om hur du kan hjälpa till.

Självmordstankar

Alla som arbetar med suicidprevention är överens om att ett av de viktigaste budskapen är ”VÅGA FRÅGA!”. Det är mycket ovanligt att någon blir kränkt eller tar illa upp av frågan: ”Du, jag har märkt att du inte mått så bra. Har du haft tankar om att du inte orkar leva?”

För att öka chansen att få ett ärligt svar från en person som just då har suicidtankar behöver du tänka på att personen kan ha flera anledningar att undanhålla det.

  • Om hen tror att du kommer att få panik och börja agera om hen berättar det.
  • Om hen tror att du kommer att börja må väldigt dåligt av att veta det.
  • Om hen tror att det kommer att spridas till andra.

Därför är det viktigt att försöka berätta för personen att du är orolig men att du orkar med att höra hur hen mår och om eventuella suicidtankar. Det vill säga: ”Jag är orolig för dig, men jag klarar av att höra och veta om du mår riktigt dåligt och har självmordstankar. Faktiskt så blir jag mer orolig av att inte veta hur det egentligen är för dig.”

Du ska undvika löften om att hålla den andres suicidtankar helt hemliga. Om det kommer till ett läge där det är farligt eller akut så går liv och död före ”lojalitet”. Det går att reparera relationen till den som överlever.

Bipolärt syndrom

Som närstående bör man vara väl insatt i vad bipolärt syndrom är. Många mottagningar erbjuder kurser för anhöriga. Ha också ett ”kontrakt” med den som har bipolärt syndrom. ”Om jag blir uppvarvad/manisk i framtiden vill jag att ni gör så här.” Där kan också ingå att vara överens om att de närstående ska ta med personen till vården även om hen just då själv inte vill. Se till att ha god kontakt med läkaren/behandlaren.

Självskadebeteende

Uppmuntra personen att söka vård. Var inte dömande! Det kan vara svårt att upptäcka att en person man bryr sig mycket om gör sig illa med avsikt. Men för att du ska kunna vara ett stöd är det viktigt att du visar att du bryr dig om även om du är orolig. Att blir arg: ”Hur kan du göra så här mot dig själv, tänk på ärren” kommer bara innebära att din närstående låter bli att prata med dig och döljer beteendet.

Istället kan du hjälpa genom att visa att du är omtänksamt intresserad av hur din närstående mår: ”Jag ser att du skurit dig igen, jag gissar att du haft det jäkligt jobbigt. Hur har du det? Kan jag hjälpa till på något sätt?” Ibland kan det handla om att fråga utan att kräva svar, många gånger innan personen väljer att berätta hur den har det. Ibland är det en kopp te och titta på tv ihop som hjälper mest.

Ätstörningar

Närstående har en viktig roll i behandlingen, inte bara för barn och ungdomar. Dels handlar det om sätt att hantera sitt mående och sina relationer, dels om praktiska saker som hur snabbt man äter, hur mycket en normal portion är. Att ha stöd från närstående ökar chansen att få bra effekt av behandlingen. Att gå på behandling är ansträngande och det kan vara svårt att motivera sig, så även här är närståendes stöd viktigt.

Tvångssyndrom/OCD

Det är bra om du är införstådd med hur tvångssyndrom fungerar men också hur det ser ut för din närstående. Här är det viktigt att du inte blir en del i ”tvångssystemet”, till exempel själv börja sköta hygienen på ett överdrivet sätt eller bidra med många ”lugnande besked”. Istället bör du uppmuntra din närstående så att hen orkar stå ut med sin oro istället för att lugna sig eller bli lugnad av tvångshandlingarna.